Vetenskapen bakom U Sport

Sport skapades då forskningen och erfarenheterna från toppatleter runt om i världen tydligt visar fördelen med ett ökat energiintag under träning och tävling. Nyare forskning har även undersökt nya blandade kolhydratsammansättningar och dess upptag i kroppen och sett att upptaget blivit högre än någonsin tidigare, något vi tagit fasta på.

Det är inget magiskt med produkten (även om det känns så när du dricker den) men den kommer göra skillnad. Vi är extremt passionerade, följer och granskar den senaste forskningen och sammanställer allt för att skapa den absolut mest optimala sportdrycken. Vill man bli bäst så krävs förutom ett strukturerat träningsupplägg, även den bästa utrustningen och i utrustningen ingår givetvis nutritionen

Vad gör U Sport så speciell?

Kolhydratsammansättningen med både glukos och fruktos i Sport tillåter fler transportörer i kroppen att transportera kolhydraterna till arbetande muskulatur. Glukos har en transportör och fruktos har en annan, just den sammansättningen som finns i Sport har visats vara den bästa sammansättningen för att maximera transporten av energi (kolhydrater). Tack vare den ökade transporten kan du som atlet inta större mängder sportdryck utan att riskera magbekymmer. Bekymmer med magen uppstår nämligen så fort du konsumerar mer kolhydrater än vad din kropp hinner ta upp, resultatet blir då att det som inte hinner tas upp ligger kvar i magsäcken och skvalpar runt och sätter fart på tarmrörelserna varvid “löparmage” uppstår. Detta gäller givetvis oavsett vilken sport du utövar. Genom att dricka en Sport som har en kombinerad kolhydratsammansättning och över 50 % högre upptag än andra sportdrycker så minimerar du även risken för magproblem med upp till 40%.

Mer energi finns tillgängligt i kroppen då intensiteten ökar, när du ökar intensiteten ökar användningsgraden av lagrade kolhydrater (glykogen) och kroppen förlitar sig till slut på enbart glykogen som energikälla. Du har cirka 500 gram lagrat glykogen i kroppen som töms fortare och fortare desto högre intensitet du har på träningen. I dessa lägen är det ytterst viktigt att hela tiden hålla glykogendepåerna välfyllda då en reducering av mängden glykogen signalerar till kroppen att varva ner och ta det lugnt (eftersom energireserverna håller på att försvinna) och din prestation sjunker som ett resultat av detta.

Snabb återfyllnad av kolhydrater i form av mat och sportdryck efter passet tillåter även ett lika intensivt träningspass snart igen vilket kan vara väldigt värdefullt om du tränar länge och/eller ofta.

Fördjupning

U Sport 2:1 innehåller kolhydraterna glukos och fruktos i ett förhållande av 2:1. Ett förhållande som förklaras närmare i grafen nedan.

Figuren är en sammanställning av studier (1,2) där man under 2000-talet noggrant studerat hur en sportdryck kan konstrueras effektivare i jakten på mer energi. Resultaten är revolutionerande men ändå relativt enkla. De ljusa staplarna visar hur stort intag av kolhydrater som deltagarna i studierna fick per timme. De mörka staplarna visar hur mycket kroppen kunde ta upp och använda som energi. Det är tidigare visat att hur molekylvikten ser ut i isotona och hypotona kolhydratslösningar såsom Isostar och Vitargo med hög molekylvikt har visat sig vara likvärdig med vanlig maltodextrin när det kommer till utnyttjande och omvandling till energi (3). Vad forskarna däremot såg var att när förhållandet av glukos och fruktos intogs i lika höga doser som övriga enskilda kolhydratsorter så kunde kroppen ta upp mellan 50-100 % mer kolhydrater och använda som energi. Användningen uppgick till 1,5 gram/minut jämfört emot maltodextrin på 1 gram/minut. En ökning på 50 %, och cirka 120 kcal varje timme.

Vad beror då det ökade upptaget på?

Man skulle kunna säga att forskarna har hittat en extra ”dörr” där energi kan komma in i kroppen.

Bilden ovan visar hur de olika kolhydraterna får hjälp att komma in i kroppens blodomlopp av två olika mottagare i tarmen. Det är endast dessa två mottagare som kan transportera kolhydrater från tarmen in i blodet. Vid ett högt intag av dessa två kolhydrater har de tillsammans visat sig ge ett energiupptag som kan nå upp till 1,75 gram/minut. Detta motsvarar 105 gram kolhydrater per timme (4) och kan jämföras mot att bara inta glukos som når ett upptag på 60 gram per timme (4).

Hur hjälper denna optimerade sammansättningen dig?

I en studie från 2008 (5) jämförde man hur mycket prestationen påverkades av att få i sig den extra mängd energi som går att få genom att blanda glukos och fruktos. I studien skulle cyklisterna först cykla 2 timmar på en intensitet av 55 % av VO2max, följt av ett ”time trial” över ca 1 timme som kan efterliknas med ett tempolopp. De drack antingen placebo (smaksatt vatten), kolhydraten maltodextrin 108 gram/timme eller en blandning av glukos (som maltodextrin) och fruktos i totalt 108 gram/timme.

Samtliga deltagare var vältränade. För att göra studien så trovärdig som möjligt fick deltagarna slumpvis tre olika varianter av sportdryck, utan att de själva fick veta något om dryckernas för- och nackdelar.

En bild från studien (5) som visar medelvärden på hur mycket kraft cyklisterna kunde generera under 1h tempolopp. Resultatet blev att en vanlig sportdryck med glukos (G) ökade prestationen med 9 % jämfört mot vatten (P). Men det intressanta var att blandningen av glukos och fruktos (G+F) var 8 % bättre än sportdrycken med enbart glukos. Det är nästan ett lika stort steg som det mellan vatten och den vanliga sportdrycken.

Ytterligare en bild från studien (6) där man tydligt ser att smaksatt vatten (P = placebo) tappar drastiskt under hela den avslutande timmen samtidigt som glukos (G) tappade långsammare. Blandningen av glukos och fruktos (GF) tappade endast marginellt först när det var 25 % kvar av testet. Hur hade det sett ut om de hade fortsatt att cykla i en timme till? För att bibehålla din prestation är alltså kolhydrater mycket viktigt. Men även typen av kolhydrat är ytterst avgörande.

Hur fungerar U Sport vid intensiva idrotter?

Även under intensivare sporter är kolhydratintag positivt för prestationen. Vid intensiva typer av idrott som MMA, crossfit, racketsporter, fotboll och andra lagsporter innehållandes högintensiva arbeten såsom sprinter och snabba riktningsförändringar finns det mycket att vinna på att inta kolhydrater (6). Även om dina glykogendepåer inte töms lika mycket som under ett maraton får du ändå en prestationshöjande effekt. Dels genom att intag av kolhydrater sparar på dina egna glykogendepåer och dels genom att det hjälper till att fylla upp dem under de lugnare delarna av träningen (7). Kolhydratintag eller bara munsköljning med kolhydrater hjälper också genom att receptorer i munhålan registrerar kolhydratintaget och skickar signaler till hjärnan där ditt centrala nervsystem (CNS) registrerar intaget och därefter släpper på de bromsar som hjärnan aktiverar då du blir trött. Resultatet blir att du ökar din prestation 2-3 % (8). Detta har forskare även sett inom löpning (9) och cykling (10) när intensiteten är hög och durationen kort.

Under 1-2 timmar högintensiv tempovarierande träning så fick deltagarna dricka sportdryck innehållandes 1,2 gram/kg kroppsvikt varje timme. Sportdrycken i studien hade samma sammansättning som Sport. Under intensiv cykling förbättrades tiden med 1,2 % jämfört med vanlig sportdryck med en enskild kolhydratkälla, magproblemen var också mycket lägre vid intag av glukos/fruktosblandningen. Powerutvecklingen vid sprint ökade i snitt 1,4 % jämfört med den vanliga sportdrycken med en kolhydratkälla (11). Detta är på pappret tämligen små siffror men har du två olika sportdrycker att välja så bör valet varje självklart. Varje procent räknas.

 

En bild som visar hur kolhydratreceptorerna i munhålan signalerar till hjärnan att öka signaleringen ut till arbetande muskulatur samtidigt som kroppens egna signalerar till hjärnan som ber den att varva ner och ta det lugnt också är närvarande. Signaleringen från kolhydratintaget kan balansera ut signalerna från de trötta musklerna.

Magproblem och vätskeupptag

Du kan också öka tarmens förmåga att transportera kolhydrater då du intar större mängder kolhydrater, likväl ökar kroppens förmåga att oxidera kolhydraterna. Kroppen lär sig alltså sakta men säkert att hantera större mängder kolhydrater under tävling om du tränar med ett högt kolhydratintag (12). Användningen av olika typer av kolhydratkällor ökar transporten genom magsäcken och förbättrar även upptaget samt transporten av vatten (12).

En blandning av glukos och fruktos har likväl visat sig minska känslan av en fylld mage med 30 % gentemot de deltagare som drack en vanlig sportdryck med en enskild kolhydratkälla. Detta är logiskt då magsäckspasseringen och upptaget är mycket högre jämfört med enbart glukos. Likväl förbättrade glukos/fruktosblandningen även vätskeupptaget jämfört med enbart glukos (13). En glukos/fruktosblandning som finns i Sport kommer alltså utöver att leverera mer energi, även minimera risken för magproblematik och samtidigt förbättra vätskeupptaget och därmed minska törstkänslan.

Mineraler / Elektrolyter i U Sport

U Sport är noga sammansatt och varje liten detalj är noggrant genomtänkt och anpassad för att optimera drycken för att du ska få möjlighet till att optimera din prestation. Noggrannheten och anpassningen gäller givetvis även innehållet av mineraler.

Mineralhalterna är beräknade för att täcka mineralhalterna i den mängd svett du svettas ut*. Mängden mineraler har ett fast förhållande till mängden kolhydrater där mineralerna täcker din kropps svettförlust så länge du intar Sport enligt anvisning, detta oavsett hur länge du tränar. Detta minimerar också risken för hyponatremi vilket kan uppstå om du dricker för mycket vätska utan att tillföra salt, du dränerar då kroppen på den mängd natrium som finns då natrium försvinner via svett samtidigt som du späder ut vätskemängden i kroppen.

Natriumhalten i blodet – 140 mmol/l
Natriumhalt i Svett (snittvärde) – 40 mmol/l

Natrium i vanliga sportdrycker – 20 mmol/l
Natrium i U Sport – 40 mmol/l

Mängden magnesium är förhållandevis låg då det setts i forskning att de idrottare som drabbas av kramp har förhöjda nivåer av magnesium i kroppen, för stort intag av magnesium verkar alltså öka risken för kramp (14), detta är dock endast en hypotes. Kanske är det så att de som oftast får kramp tror att magnesium hjälper och därmed intar stora mängder magnesium varvid man ser höga magnesiumhalter hos de individer som får kramp. Slutsatsen är hur som helst att magnesiumtillförsel samt kroppens övriga mineralbalans i kroppen vid prestation inte verkar påverkar risken för kramp i någon större utsträckning (15, 16). Hur lätt du får kramp verkar mest påverkas hur trötta musklerna är samt ditt genetiska arv (18), och är då inget som du kan ändra med mineraltillförsel. Vissa mineraler så som natrium bör tillföras vid prestation för att balansera förlusterna från svett och utandning.

U Sport och Återhämtning

Multipla kolhydratkällor som glukos, här i form av maltodextrin och fruktos fortsätter att bekräftas som överlägsna vid återhämtning tack vare sin sammansättning. Det visar sig bland annat vara, dock inte förvånande, överlägset vid återinlagring av kolhydrater i form av glykogen efter fysisk aktivitet. När kroppens depåer maximalt kan innehålla 500 gram glykogen är det en enorm fördel om du som idrottare kan fylla upp dina depåer 50 % snabbare (90 gram/timme vs. 60 gram/timme) jämfört med många andra sportdrycker. Det innebär att efter 4-6 timmar så är dina energidepåer i stort sett återfyllda vilket möjliggör en ökad prestation även vid flera pass under samma dag med höga krav på prestation (4).

Sport innehåller även de grenade aminosyror Leucin, Isoleucin och Valin (BCAA) i en dos av 5 gram/100 gram vilket hämmar utsöndringen av signalsubstansen serotonin som är ett hormon som får kroppen att slappna av, vilket den absolut inte ska göra under hård fysisk aktivitet (17). Vidare hjälper BCAA till genom att minska den mentala tröttheten och träningsvärken efter hårda träningspass (18,19,20,21,22,23, 24).

Referenser

1 – Oxidation of combined ingestion of glucose and fructose during exercise. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14657042

2 – Oxidation of Combined Ingestion of maltodextrins and fructose during Exercise. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15741841

3 – Glucose Polymer Molecular Weight Does Not Affect Exogenous Carbohydrate Oxidation. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16177602

4 – The use of carbohydrates during exercise as an ergogenic aid. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23846824

5 – Superior Endurance Performance with Ingestion of Multiple Transportable Carbohydrates. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18202575

6 – Carbohydrate ingestion during team games. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21688869

7 – Carbohydrates for training and competition. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21660838

8 – Influence of Mouth Rinsing a Carbohydrate Solution on 1-h Running Performance. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19952850

9 – The Effect of Carbohydrate Mouth Rinse on 1-h Cycle Time Trial Performance. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15570147

10 – Composite versus single transportable carbohydrate solution enhances race and laboratory cycling performance. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22468766

11 – Nutrition for endurance sports: Marathon, triathlon, and road cycling. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21916794

12 – Multiple transportable carbohydrates enhance gastric emptying and fluid delivery. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19000102

13 – Serum electrolyte concentrations and hydration status are not associated with exercise associated muscle cramping (EAMC) in distance runners. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15273192

14 – Increased running speed and previous cramps rather than dehydration or serum sodium changes predict exercise-associated muscle cramping: a prospective cohort study in 210 Ironman triathletes. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21148567

15 – Cause of exercise associated muscle cramps (EAMC)–altered neuromuscular control, dehydration or electrolyte depletion? http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18981039

16 – Collagen genes and exercise-associated muscle cramping. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22894972

17. Branched-chain amino acids supplementation enhances exercise capacity and lipid oxidation during endurance exercise after muscle glycogen depletionhttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21297567

18 –  Branched-chain amino acid supplementation before squat exercise and delayed-onset muscle soreness http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20601741

19 – Branched-Chain Amino Acid Ingestion Can Ameliorate Soreness from Eccentric Exercise http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19997002

20 – Branched-chain amino acid supplementation does not enhance athletic performance but affects muscle recovery and the immune systemhttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18974721

21 – Influence of ingesting a solution of branched-chain amino acids on perceived exertion during exercise http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9124069

22 – A role for branched-chain amino acids in reducing central fatigue http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16424144

23 – Branched-Chain Amino Acids and Central Fatigue http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16365097

24 –  Branched-chain amino acids supplementation enhances exercise capacity and lipid oxidation during endurance exercise after muscle glycogen depletionhttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21297567