Isoton, hypoton eller hyperton dryck låter kanske som ett torrt faktaområde, men det kan vara bra att ha koll på när du planerar vätska och energi under träning och tävling. Här reds begreppen ut, tillsammans med frågan om vilken typ av dryck som faktiskt gör mest nytta i praktiken. Slutsatsen är ganska enkel: det viktigaste är inte vad drycken kallas, utan att du får i dig tillräckligt med vätska och rätt mängd kolhydrater utifrån situationen.

En isoton sportdryck innebär att dryckens kolhydrat- och/eller saltinnehåll är detsamma som kroppens egna nivåer, vilket innebär att cellernas volym inte förändras vid intag. Dryckens osmolaritet (mängd lösliga partiklar) är samma som i vår kropp. Är drycken hyperton så innehåller den mer kolhydrater eller salt än kroppen, och är den hypoton så innehåller den mindre kolhydrater eller salt än kroppens celler.

Tämligen torrt faktaområde – men ändå användbart att ha koll på i vissa situationer.

Det råder viss förvirring kring vad en isoton dryck egentligen är, så vi reder ut det här. En dryck kan vara isoton sett till mängden kolhydrater. Det betyder i praktiken att den innehåller precis så mycket lösta kolhydrater som krävs för att matcha kroppens osmolaritet. Som exempel är en lösning med stärkelsen maltodextrin isoton vid 15–20 procent. Det betyder att du kan blanda 15–20 g maltodextrin per deciliter vatten och få en isoton lösning. Häller du i lite extra vatten blir drycken hypoton och lämnar då magsäcken snabbare.

När det gäller kolhydrater så passerar en hypoton dryck — det vill säga en dryck med låg kolhydrathalt — magsäcken snabbare än en isoton. En hyperton dryck passerar långsammare. Adderar vi salt till en isoton dryck blir den hyperton eftersom den då har fler lösta partiklar än kroppens celler. Du får då tillsätta mer vatten för att göra den isoton igen. Så en 6 procent lösning (i det här fallet 60 g sportdryckspulver per liter) kan också vara hyperton om den innehåller mycket salt.

Isotona sportdrycker är ett ganska brett samlingsbegrepp; många är isotona runt 6–8 procent (60–80 g per liter). Men som du ser i exemplet med maltodextrin kan den siffran vara en bra bit högre, och mängden salt påverkar också. Och i ärlighetens namn vet vi inte alltid om de sportdrycker på marknaden som säger sig vara isotona är det sett till salter, kolhydrater eller totalt sett. Så vi lämnar den detaljen där.

När man pratar isotoniska lösningar inom sjukvården är det oftast saltinnehållet man syftar på. En isoton saltlösning innehåller lika mycket salt som kroppens celler och flyttar då inte med sig extra vatten in i cellerna eller tömmer dem på vätska — under förutsättning att kroppens vätskestatus är i balans. Logiskt sett är en isoton dryck vettig när du ska återfylla vätska: den fyller på utan att överfylla mer än nödvändigt.

Vilken ska du välja?

Här har forskare undersökt om en blandning med 6 procent kolhydrater (60 g per liter) innehållande olika mängder salt — vilket gjorde drycken hypo-, iso- eller hyperton — påverkar vätskebalansen. Forskarna fann att mängden salt i drycken inte påverkade vätskebalansen över huvud taget hos testpersonerna som sprang i 80 minuter på ett löpband. Det som påverkade vätsketransporten mest var kolhydratmolekylerna.

Samma forskarteam gjorde ytterligare en studie året efter med liknande resultat. De hade en 6 procent kolhydratlösning med lite, lagom eller mycket salt i — alltså hypo-, iso- eller hyperton. Samma resultat visades här: mängden salt i drycken har inte någon större effekt på vätskeupptaget. Den främsta faktorn för att bibehålla vätskebalansen under aktivitet är kolhydratmolekylernas förmåga att transportera vätska.

“Glucose in the infusion solution is the more important factor determining intestinal water absorption than Na+. This study suggests that adding Na+ to fluid replacement beverages may not be a factor in fluid absorption.”

Det ska finnas salt i drycken för att matcha förlusterna via svett, men mängden i sig är inte den viktigaste faktorn för kroppens vätskebalans. Det finns en mycket bra anledning till att den vätskeersättning man blandar hemma i köket innehåller en ordentlig mängd socker. Det är inte primärt för att den uttorkade människan behöver energi, utan för att kolhydrater (sockret i det här fallet) transporterar vatten väldigt effektivt.

För varje glukosmolekyl du får i dig transporteras cirka 2,7 vattenmolekyler tillsammans med glukosmolekylen genom tarmmembranet och in i cellerna. Har du någon gång funderat på varför du känner dig lite svullen efter att ha ätit alldeles för mycket godis, eller varför du blir väldigt törstig av det, så har du svaret här.

• Vatten är kungligt när det kommer till vätskeersättning.
• Vatten plus salt är effektivare.
• Vatten plus salt plus kolhydrater är allra effektivast när vi enbart fokuserar på vätskeupptag.

Du kan läsa mer om jämförelser mellan vanligt vatten och sportdryck i denna artikel samt om nyttan med saltersättning i vår artikel om just saltersättning.

Vårt främsta tips är att inte fokusera för mycket på om drycken du dricker är isoton eller inte. Det är inte avgörande. Fokusera istället på att matcha ditt vätskeintag mot din svettförlust så gott det går. Tänk också på kolhydratintaget för att täcka energiförlusterna. På 1990-talet var begreppet isoton en verklig buzz-term bland producenterna. Mycket har hänt sedan dess, och andra faktorer än huruvida en dryck är isoton eller inte är viktigare för idrottsprestation.

Ja, en isoton dryck passerar magsäcken snabbare än en hyperton dryck, och en hypoton dryck passerar allra snabbast. Men vad vi vet nu är att begränsningen för vätskeupptag inte är magsäckspassagen utan upptaget i tarmarna — och där är det andra faktorer som spelar större roll.

Summerat: de flesta sportdrycker är isotona runt 60–80 g per liter. Är du på tävling och får i dig 60 g sportdryckspulver i en halvliter vatten under en längre tävling i strålande solsken så bör du dricka mer vatten och eventuellt tillsätta extra vatten utan sportdryckspulver — förutsatt att du är törstig.

Rent smakmässigt känner vi människor inte av om drycken är isoton eller hypoton enligt vetenskapen. Vi kan gilla olika smaker och föredra en viss dryck framför en annan, men det beror främst på smaksättningen — inte på mängden lösta partiklar i vätskan. :)