Grundkurs i träningslära del 2 - Träningsfysiologi 

Efter att ha fått en förståelse för hur kroppen omvandlar nutrition till energi och hur musklerna är uppbyggda är det nu dags att gå vidare till de två systemen som binder samman allt i kroppen. Det kardiovaskulära systemet och nervsystemet.

 

Kardiovaskulära systemet

Hjärta, lungor, blod och blodkärl utgör det kardiovaskulära systemet. Dess huvuduppgift är att förse kroppens organ och muskler med syrerikt blod.
 
Hjärtat, denna lilla muskel väger ca 200-600g och är det organ som så många av oss konditionsidrottare strävar efter att träna upp så det blir starkare för att orka pumpa ut tillräckligt med syrerikt blod i 195 slag i minuten! Hos en vältränad idrottare kan hjärtat pumpa ca 40 liter blod per minut! Den frekvens som hjärtat slår i kallas puls och den kan vi lätt mäta manuellt eller med pulsklocka för hålla kolla på vilopuls och maxpuls. Genom att testa fram sin vilopuls och maxpuls kan man också hitta sin tröskelpuls. Maxpulsen minskar med ålder men säger egentligen väldigt lite om hur vältränad en person är. Vilopulsen däremot är ett bra personligt tecken då den sjunker något om du blir mer vältränad. Hjärtat blir effektivare och starkare av konditionsträning och kan då pumpa mer blod per slag och behöver således inte slå lika många slag varje minut. För elitidrottare är det inte ovanligt med vilopuls ner mot 30 slag/min.
 
Som sagt hjärtat pumpar blod. Blod består till 99% av röda blodkroppar och blodplasma, utöver detta så finns där också blodplättar och vita blodkroppar. Blodets uppgift under aktivitet är att transportera viktiga ämnen som syre, kolhydrater och fettsyror till musklerna och organen, samt transportera bort koldioxid och laktat. Värmen som bildas vid aktivitet hjälper blodet också till att transportera bort till huden för avkylning. Sen transporteras också protein (enzymer) och salter/mineraler i blodet. Blodet pumpas via artärerna som leder ut från hjärtat till muskler och organ. blodkärlen förgrenas och blir allt tunnare för att i sista led kallas kapillärer som är supertunna och kan transportera blodet hela vägen fram till muskeln där utbytet av blod mellan kapillär och muskel sker. Uthållighetsträning stimulerar kroppen att skapa fler kapillärer vilket gör att syretransporten kan ske effektivare. Efter utbytet transporters slaggprodukter iväg och det syrefattiga blodet går tillbaka till lungorna via venerna.
 
Sist ut i det kardiovaskulära systemet har vi lungorna. Dessa två säckar förser kroppen med syre och hjälper oss att göra oss av med den koldioxid som bildas i energiprocesserna. En vuxen människa har ca 4-7 liter i lungvolym och här spelar storleken på människan en stor roll. I lungornas alveoler sker utbytet av syre och koldioxid och syrerikt blod kan fortsätta till hjärtat och pumpas ut i kroppen. Genom att mäta hur mycket syre vi andas in och ut kan man få fram syreupptaget, mer om syreupptag och hur det påverkar prestation går att läsa i del 3.

 

Nervsystemet

Nervsystemet är antagligen det mest avancerade systemet i kroppen, efter hjärnan och oerhört viktigt för vår prestationsförmåga även om det är lite mer komplicerat att förklara. Man delar in det i Centrala nervsystemet (CNS) vilket består av hjärnan och ryggmärgen och det Perifera nervsystemet (PNS) som innefattar resterande nerver i kroppen. Nervsystemets exakthet och snabbhet är genetiskt och skiftar från person till person. Men det går att träna upp det till att fungera snabbare och mer exakt (vi kan t.ex lära oss nya rörelsebanor). När vi växer upp befinner vi oss i den “motoriska guldåldern” och har betydligt lättare att lära oss nya saker och rörelsemönster.
 
Förutom CNS och PNS så delas nervsystemet in i det Autonoma och Somatiska nervsystemet. Det autonoma styr de delarna i kroppen som vi inte påverkar med vilje, t.ex  livsuppehållande funktioner som hjärtslag, andning och metaboliska funktioner i matsmältningssystemet. Under det autonoma nervsystemet ligger sympatiska och parasympatiska nervsystemet som gasar och bromsar kroppens funktioner. Tex. när vi utför en hård fysisk aktivitet bromsar det parasympatiska nervsystemet matsmältningsprocessen då mer blod behövs ute i de jobbande musklerna. Medans det sympatiska ökar blodflödet och höjer hjärtats slagfrekvens (puls).
 
Den delen av nervsystemet som vi kan påverka med viljan heter Somatiska nervsystemet där även känsel i hud och muskler ingår. Genom detta system kopplas muskelfibrerna på när en motorneuron (nervcell) stimulerar muskelfibern genom en axon (nervtråd). Olika belastande aktivitet kopplar på olika muskelfibrer. Ju högre kraft som krävs desto fler motoriska enheter (motorneuroner + muskelfibrer) kopplas på.
 
Detta avslutar genomgången av de 4 kategorier av fysiologiska system som styr kroppen och i förlängningen vår prestation. I del 3 av träningslära kommer det handla mer om prestation och vilka fysiologiska faktorer som begränsar vår fysiska förmåga.