Under hela oktober bjuder vi på en U Tube (tubhalsduk värd 50kr) vid alla beställningar över 750kr.
Vinsa bred_1.png

Den perfekta dagen med Lisa Vinsa

Dags för ännu en av våra awesome ambassadörer att berätta om sin "perfekta dag" denna gången är det elitskidåkaren och poddkollegan Lisa Vinsa som delar med sig.

 

Från Kiruna till Tour de ski

"Som elitidrottare är tiden som läggs ner på träning oerhört stor. Det är en satsning som för mig innebär ett jobb som sträcker sig över dygnets alla 24 timmar. Träningen är en del, återhämtning en annan minst lika viktig del. Ett pussel av små, små bitar ska läggas över dygnets alla timmar för att drömmar om just den där perfekta dagen i skidspåret ska uppnås.

För mina drömmar de är stora! Vilket är drivkraften för mig att lägga ner all den tid och energi som en elitsatsning innebär. Men när den dagen kommer då huvudet och kroppen är med och det känns som att kroppen går på autopilot, då är det värt precis ALLT.

För två år sedan fick jag starta i min första världscup iförd sverigedräkt. Tour de ski, en dröm i sig att bara få stå på startlinjen. Jag minns tillbaka till 2008: Charlotte Kalla vinner Tour de ski uppför den så väl omtalade slutbacken Alpe Cermis som än idag ger mig rysningar. Jag sitter bänkad framför tv:n, går i årskurs sju och har precis börjat träna längdskidor och väntar fortfarande på att göra min riktiga tävlingsdebut.

Där börjar min klättring och elva år senare är det min tur. Min tur att få uppleva en dröm. Att själv få representera Sverige under Tour de ski, en tävling som nästan har blivit ett kulturellt inslag av julledigheten. Pirret i magen och den glädje som jag kände under hela den tävlingsveckan kan fortfarande göra mig lycklig. För jag tror aldrig att jag har känt en sådan glädje till sporten som jag gjorde under den veckan och inte minst under sista etappen. Jag minns så väl kvällen före slutetappen, jag står utanför vårt hotell och tittar ut över den belysta slalombacken Alpe Cermis. Backen som jag så många gånger drömt om att själv få besegra en dag. Jag är beredd på att benen kommer att brinna av mjölksyra men konstigt nog mest intresserad av hur känslan kommer att vara. För jag är beredd, glad och så jäkla tacksam över att det är min tur, min tur att få uppleva en dröm som började gro där i tv-soffan elva år tidigare. Startskottet går och jag känner mig pigg, avvaktar i gruppen jag åker med och inväntar den omtalade slalombacken. Snart där, snart dags då kör jag är tankar som snurrar i huvudet innan vi plötsligt svänger runt ett krön och där börjar det. Från ingenstans öppnar skogen upp sig och backen är framför oss. Jag viker ut ur gruppen och börjar köra, för allt vad kroppen ger. Inget konsekvenstänk, ingen rädsla för att benen inte ska bära. Det går så länge det går och idag är det jag som är kungen av kroppen.

Så mycket människor som hejar, skriker, bjällror som låter och en stämning som går att ta på. Det bär mig fortare framåt och där backen blir allt brantare så ser jag slalomkäppar torna upp. Slalom uppför och en känsla av att efter varje käpp få vila lite, det krävs inte mycket idag för att benen ska återhämta sig. Jag känner mjölksyra, ja det gör jag. Men glädjen är större och jag njuter i det onda för nu är det jag som är här, just exakt nu så lever jag min dröm.

Jag åker i min bubbla och ger det jag har, i varje stavtag i varje andetag. När jag ser skyltar som visar hur hundratalet meter inför målgång krymper så växer hornen och jag får ut allt den dagen. Stapplar över mållinjen och känner en stolthet över allt, precis allt. För jag gjorde det, en hel vecka full av tävlingar, förväntningar och nervositet med avslutning uppför Alpe Cermis. Min första världscupstart i början på veckan och nu sju avklarade tävlingar i sverigedräkten, stod jag nu där på toppen av Alpe Cermis och skrattade. För –”Jag vågar nästan inte säga det, men jag tyckte det var kul” är ord som kommer från hjärtat i SVT-intervjun efteråt vid frågan: ”-hur tuff var egentligen avslutningsklättringen?”. Resultatmässigt slutar jag på en 14e plats totalt under Tour de ski, men med en åttonde bästa tid från botten till toppen av Alpe Cermis. Min bästa placering under veckan och någonting som kom av ren och skär glädje och tacksamhet över att leva sin dröm.

Det är dagar som ovan som gör att jag älskar mitt jobb som skidåkare, att leva efter sina drömmar är ett DRÖMJOBB för mig.
Motiverande läsning Lisa, stort lycka till med resten av säsongen!

Följa Lisa på instagram eller lyssna på hennes och Ebba Anderssons podcast Mellan himmel å skidspår.