Kramp - En kort förklaring

Kramp - alla konditionsutövares stora skräck! Genom åren har nog de flesta upplevt hur ben, armar eller mage slutar jobba med oss när vi behöver dem som mest. Och man hör om alla möjliga metoder och saker man ska göra eller äta för att motverka detta gissel. Men vad säger forskningen egentligen och vad kan man göra åt krampen?  

Vad är kramp?

Första måste vi förstå vad kramp är och varför det uppkommer. En av de mer troliga teorierna till varför kramp uppstår är det faktum att samspelet mellan Golgi senorgan och muskelspindeln går bananas. Man har i ett flertal studier sett att vid muskeltrötthet så ökar aktiviteten i muskelspindeln. Det här är ju lite av en väktare i muskeln och ju tröttare du blir desto mer beredd blir muskelspindeln på att du kommer trampa snett eller göra något annat dumt. Vid uttröttning så bromsas även aktiviteten i Golgi senorgan. Ditt konstanta töjande av muskelsenan tröttar ut och bromsar aktiviteten i vår kära Golgi. Det är helt enkelt så att muskeltröttheten skapar en liten obalans i systemet. Muskelspindeln blir överaktiv och spänner muskeln, samtidigt som Golgi är uttröttad och inte kan få muskeln att slappna av. Detta resulterar i det du upplever som kramp. Denna teori har florerat i forskarvärlden i 20 års tid men når inte riktigt ut till oss tränande individer lika snabbt.

För att lösa problemet direkt när du står där ute i spåret eller stigen och låren krampar så är det bäst att låta muskeln vila och börja stretcha ut muskeln. Stretchen innebär att du gör en manuell omstart av Golgi senorgan som då aktiveras igen när dragkraften i senan ökar. Du nollställer alltså systemet och får Golgi senorgan att vakna till liv vilket får din krampande muskel att slappna av. Ungefär som när du tar hjälp av en annan bil och ett par startkablar när din egen bil har laddat ur sig.

Men vätska och salt då?

En av de vanligaste ideérna som florerar runt kramp är att den uppstår på grund av vätske- och mineralförluster från svettning. Denna föreställningen har funnits sen tidigt 1900-tal men när man faktiskt gjort vetenskapliga experiment på detta har det varit svårt att hitta något som tyder på att det stämmer. Och nivåerna av förlorade salter och mineraler i svetten har inte skiljt sig mellan de som får kramp och de som inte fått det under experiment. När det kommer till kritan vet man inte till hundra procent varför och hur krampen uppkommer, eller hur man bäst löser problemet. Mer forskning på detta området krävs.    

Istället för att tillföra massa salttabletter eller magnesium kan en idé vara att lägga fokus på att följa en bra upplagd energiplan. En pigg kropp gör att du orkar längre och din muskler kanske klarar sig längre tid utan krampkänningar.  

Den vanligaste anledningen till kramp är med största sannolikhet att musklerna har blivit överansträngda. Man är för dåligt tränad helt enkelt och utsätter kroppen för en belastning som blir för hög. Inte helt ovanligt när man kör t.ex Vasaloppet eller Vätternrundan.

Tyvärr är det också så att genetiken verkar spelar roll, vi har olika lätt att drabbas av kramp. Men skyll inte bara på genetiken om du krampar lätt, mycket går självklart att påverka genom mer träning.