AwesomeperformanceFOR ATHLETES.
Science based nutrition. Making athletes awesome since 2013.
UMARA SUB 9 - Vätternrundan 2027
Återigen kör vi succén Team Umara Sub 9. En helhetslösning för dig som vill köra runt Vättern snabbt, snyggt och säkert. Oavsett tidigare erfarenhet, bakgrund, ålder eller kön. Alla kan vara med. Du fyller i din intresseanmälan här. Anmälan stänger 4/10 och efter det väljs 30st deltagare ut.
Populära produkter
Räkna ut ditt energibehovUmaras Energikalkylator
Din personliga guide till hur mycket energi du faktiskt gör av med - vetenskapligt beräknat och redo att motivera dig till din nästa awesome tävling eller träningspass!
I Energikalkylatorn anger du data om dig själv och den utmaning du har framför dig, oavsett idrott så får du en klar bild om energi, hastighet, tid och ansträngning. Du kan även använda den för att tweka dina egna tider mot framtida mål eller analysera ett redan genomfört pass eller lopp.
Podcast by UmaraPrestera mera
Prestera Mera är podcasten för dig som vill förbättra din idrottsprestation, driven av biomedicinarna och idrottsnördarna Tommy Ivarsson och Simon Stark. Med fokus på vetenskap plockar de fram praktiska tips du kan använda i din träning. Podden innehåller även intervjuer med inspirerande idrottare och frågeavsnitt om populära ämnen. Perfekt att lyssna på när du tränar, pendlar eller bara vill fylla vardagen med kunskap – lyssna och börja Prestera Mera!
#569 900 timmar träning – Tage Börjessons väg mot världstoppen
19-årige Tage Börjesson är en av de riktigt intressanta unga åkarna i svensk längdskidåkning. Från Linköping via skidgymnasiet i Östersund har han på kort tid etablerat sig i den svenska junioreliten – och i det här avsnittet får vi följa med bakom kulisserna på hans träning och satsning. Tage berättar om sina fysiologiska tester, bland annat 8:50 på 3000 meter, 32:06 på 10 km och ett uppmätt VO₂max på 6,2 liter per minut. Men framför allt pratar vi om hur hans träning har förändrats. Från en tidigare träning med mycket hög intensitet har han gått mot betydligt större träningsvolym, mer kontrollerad tröskelträning och ibland dubbeltröskel. Målet är att gå från omkring 700 till 900 träningstimmar på ett år – samtidigt som han upplever att han blivit piggare och snabbare. Vi pratar också om skidgymnasiet i Östersund, träningsmiljö, nutrition, styrketräning, värmeträning, långlopp, A1-träning och hur det är att tävla mot seniorer som Edvin Anger och Johannes Høsflot Klæbo. Och så pratar vi om den kanske mest intressanta delen av Tage satsning: målet att förbättra alla delar av sin kapacitet med ungefär två procent. Ett sätt att bryta ner jakten på de sista procenten som krävs för att gå från väldigt bra till världsklass. Vad krävs egentligen för att bli bäst? Och hur mycket kan man träna när man är 19 år? Det får ni höra i veckans avsnitt av Prestera Mera. Tidsschema 00:00 Intro – möt Tage Börjesson 06:20 Från Linköping till skidgymnasiet i Östersund 09:30 8:50 på 3000 meter och 6,2 liter VO₂max 11:40 600 → 900 träningstimmar per år 14:30 JVM, mål och den nya säsongen 16:40 Från hård träning till mer volym och tröskel 19:30 Att träna mer – men känna sig piggare 21:30 Skidgymnasiet, coachning och träningsmiljö 24:00 Vasaloppet som ung – och varför han knäckte våra tider 25:40 Rullskidor, löpning och skadefri träning 28:20 Dubbeltröskel och 70 minuter på tröskel 30:10 6 000–7 000 kcal på en träningsdag 31:00 Styrketräning, värmeträning och nya stimuli 33:00 Vikt, off-season och att släppa fokus 35:20 Långlopp, stakning och varför ryggar spelar roll 37:15 Vägen mot skidpremiären 39:25 Träningskompisar och A1-träning 40:40 Junior-VM och att bli 2 % bättre 43:45 Processmål, prestationsmål och jakten på guld 2027 Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara Värdar Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. [email protected] Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]
#568 Det händer i kroppen när du väggar
Varför springer vissa in i den berömda väggen på maraton medan andra lyckas hålla ihop farten hela vägen? I veckans avsnitt djupdyker Tommy och Simon i en omfattande review om fenomenet "hitting the wall" och begreppet durability – alltså kroppens förmåga att stå emot den ökande tröttheten under ett långt lopp. Vi går igenom varför glykogen och energitillgång spelar en central roll, men också varför väggning är betydligt mer komplext än att bara "få slut på energi". Pacing, vätska, värme, löpekonomi, muskulär uthållighet och den mentala biten spelar alla in. Dessutom pratar vi om varför långpassen är så viktiga, hur du kan träna upp din durability och varför en bra energiplan aldrig kan kompensera för bristande träning. Ett avsnitt för dig som vill förstå vad som faktiskt händer när maraton börjar göra riktigt ont – och framför allt hur du kan skjuta väggen längre fram. Artikel: https://www.mdpi.com/2411-5142/11/3/291 Tidsschema 00:00 Hitting the wall – varför väggar vi? 03:34 Durability – förmågan att stå emot trötthet 06:20 Vad innebär det egentligen att vägga? 08:20 Pacing – varför motionärer går ut för hårt 09:48 Glykogen och energibrist 13:30 Energi under loppet – när börjar du fylla på? 14:42 Laktat och junioröppningen 16:25 Därför kan en bra energiplan göra skillnad 20:00 Värme och vätskestrategi 25:39 När benen blir trötta – löpekonomi och biomekanik 27:19 Långpass och träningsvolym 32:13 Så undviker du väggen 40:37 Pacing och att hitta rätt startfart 42:47 Den mentala kampen mot väggen 45:04 Inför Helsingborg Marathon Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara Värdar Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. [email protected] Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]
#567 Östafrika vs Norge – vem tränar egentligen bäst?
Vad har Östafrikas löparunder och Norges löparstjärnor egentligen gemensamt? I veckans avsnitt djupdyker Tommy och Simon i en studie som jämför två av världens mest framgångsrika träningsmodeller för uthållighetslöpning. Vi pratar om fartlek, gruppdynamik och progressiva långpass på den ena sidan – och dubbeltröskel, laktatmätning och striktare träningsstyrning på den andra. Trots stora metodiska skillnader visar det sig att modellerna har betydligt mer gemensamt än man först kan tro. Dessutom diskuterar vi om det verkligen går att mäta sig till bättre träning, risken för överträning och varför det fortfarande inte finns någon genväg runt hög träningsvolym. Tidsschema 00:00 Kaos eller kontroll – två vägar till världstoppen 03:34 Östafrika vs Norge – två träningsmodeller 06:29 Gruppträning, fartlek och 100–160 km i veckan 09:08 Varför fartlek och variation kan vara en superkraft 13:09 Den norska modellen – kontrollerad tröskel 15:27 VO₂max, nyttjandegrad och dubbeltröskel 17:10 Laktatmätning – träna efter dagsform 18:33 Hårdare eller smartare? Risken för överträning 21:02 När ska man börja träna hårt efter ett maraton? 21:46 Två modeller – vad skiljer dem egentligen? 26:45 Mer likheter än skillnader 27:33 Vilken modell är egentligen bäst? 28:03 Talang, lekfullhet och tidig specialisering 29:29 Individualisering – nyckeln till bra träning 30:20 Det går inte att hacka löpning – du måste träna mycket 31:06 Tommy, Ultravasan och sommarens träningsstatus Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara Värdar Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. [email protected] Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]
ENERGI OCH KOSTTILLSKOTT FÖR IDROTTARE
Vi är specialister inom nutrition/energi för uthållighetsidrott. Med hjälp av vetenskap, erfarenhet från idrottare och vår egen förmåga att väva ihop teori med praktik, utvecklar vi optimerad idrottsnutrition för att hjälpa dig prestera på din individuella topp. Alla kan ta sig upp till nästa nivå där nutritionen är ett av många viktiga verktyg.