Hur mycket påverkar genetik din idrottsprestation? (#60)

Kan dina gener avgöra vilken idrott du har bäst förutsättningar att lyckas i? I takt med att gentester blivit mer tillgängliga har intresset för kopplingen mellan genetik och idrottsprestation ökat. I den här artikeln går vi igenom vad forskningen faktiskt säger om några av de gener som oftast kopplas till uthållighet och explosivitet. Vissa genetiska variationer verkar ge små fördelar inom specifika idrotter, men bilden är långt mer komplex än så. Gener kan påverka dina förutsättningar – men de avgör inte din prestation på egen hand. Träning, miljö och individuella val spelar fortfarande en avgörande roll.

Genetik – alltså gener och deras samband med idrottsprestation – är spännande och har fått betydligt mer uppmärksamhet de senaste åren. Startskottet kom egentligen redan 2003 när det mänskliga genomprojektet HUGO blev klart och vi kartlade den mänskliga arvsmassan. Det är inte svårt att förstå nyttan: tänk om man i framtiden kunde screena människor och se vilka som har större förutsättningar att bli uthållighetsidrottare respektive styrkelyftare. Den etiska diskussionen lämnar vi åt sidan i den här texten – vi vet att det finns både för- och nackdelar med att placera människor i ”fack” utifrån specifika egenskaper.

Som ofta när något nytt dyker upp på marknaden så kommer kommersiella aktörer i hasorna. Vi har sett flera företag som gör DNA- eller gentester och därefter ger råd om träning, kost och så vidare. Vi tänker inte säga varken bu eller bä om affärsmodellen här utan gräver i forskningen kring vad gentester faktiskt kan säga om vilken typ av idrott som passar dig bäst.

Inom idrottsprestation har man identifierat två gener med tydlig koppling till prestation. Dessa gener har studerats flitigt under de senaste 17 åren och i en av de senaste reviewartiklarna som kom ut 2013 summerades resultat från över 450 studier. Generna är angiotensin I-converting enzyme (ACE) och alfa-actinin-3 (ACTN3). Inom genetiken används uttrycket polymorfism för att beskriva när en gen kan förekomma i flera varianter. ACE finns i två varianter (allelerna I och D). Vi går inte in på mikronivådetaljer här, men vill du fördjupa dig är denna studie en bra start. Har du I-allelen är du genetiskt lite mer primad för uthållighet, har du D-allelen passar korta explosiva moment bättre — sprint eller styrkelyft.

Den andra genen, ACTN3, finns också i två huvudvarianter: R-allelen och X-allelen. De olika genotyperna (till exempel RR, RX, XX) ger olika egenskaper kopplade till muskeluppbyggnad och explosivitet.

Om vi ska ge dig ett rakt svar på vilken genotyp som gynnar uthållighetsidrott: det är ACE II-genotypen och ACTN3 X-allelen. Båda är starkt korrelerade med uthållighetsprestation. Omvänt ger ACE D-allelen och ACTN3 R-allelen bättre förutsättningar för kraft- och explosionsidrotter. Det finns naturligtvis variationer och nyanser — mer om praktiska implikationer längre ner i texten.

Det betyder inte att du kan lägga dig på sofflocket och vänta in guldmedaljen för att du har ”rätt” gener. Men sannolikt har du ett visst försprång gentemot personer som saknar dem.

I framtiden kanske vi går till genbanken i stan och köper våra förmågor.

In conclusion, the present study summarized the associations of sport performance with ACE I/D and ACTN3 R577X polymorphisms. The results consistently provided more solid evidence for associations between ACE II genotype and endurance events, and between ACTN R allele and power events

• ACE II-allelen har framförallt kopplats till ökad prestation inom triathlon medan D-allelen har noterats i hög frekvens hos elitsimmare. ACE II har också kopplats till ökad metabol effektivitet, men det finns ännu ingen entydig koppling till maximalt syreupptag — området behöver mer forskning.

• ACTN3 R-allelen kodar för ett muskelprotein som underlättar uppbyggnad av muskelmassa och explosiv styrka. Starkare uttryck av ACTN3 ger bättre förutsättningar för att bli explosiv och stark.

Samma brasilianska forskarteam som studerade de 150 männen och ventilatorisk tröskel har också börjat titta på andra gener och deras koppling till löpekonomi. I en nyligen publicerad studie undersökte de 150 män (troligen samma grupp) och kopplade ACTN3-genen till löpekonomi. De fann att personer med en allel av varje typ (d.v.s. RX) hade den mest effektiva löpekonomin. Så — lite halvstyva senor/ligament verkar kunna vara en fördel för löpekonomin.

Det finns även genen COL5A1 som kodar för elasticitet i senor och ligament. Ett av forskningsgrupperna hittade ingen koppling mellan COL5A1 och löpekonomi i deras studie (källa), medan andra team tidigare har funnit korrelationer. Så här är bilden inte hundraprocentig ännu — men det är inte ologiskt att genetisk information om senstruktur skulle påverka löpekonomi.

För vidare läsning om löpekonomi rekommenderar vi vår tidigare artikel/podcast om just löpekonomi.

Gener kan du inte påverka, men området är ändå intressant — och vi får många frågor om det i takt med att kommersiella gentester dyker upp. Om företag börjar titta på ACE och ACTN3 så verkar det finnas några användbara signaler att hämta där, men:

• Resultatet från ett test säger en del, men långt ifrån allt.
• Av våra cirka 20 000 gener är det sannolikt många som samverkar kring idrottsprestation. Att stirra blint på 1–3 gener är inget vi rekommenderar.
• I praktiken fungerar det ofta lika bra att prova på olika idrotter och se vad du är naturligt bra på.

Det finns säkert en hel del skitprodukter på marknaden när det gäller DNA-tester. Var skeptisk. Det finns även många gentester som hävdar att de kan ge råd om kost — det får bli en framtida artikel om intresse finns.

Enligt vår svenska genexpert (inte en särskilt sexig titel direkt), Mikael Mattsson, har vi en bra bit kvar innan vi med säkerhet kan skapa riktigt robusta tester, men forskningen pågår intensivt. (källa)

Lyssna på poddavsnitt #60 här.